Lördagstimmen 1992

Först berättade vi i media att det skulle bli sex Lördagstimmar i parken.
I bakgrunden ses den sällsynt opraktiska lilla parkscenen som vi en gång tjatade oss till.
Kommunalhusparken som inte längre finns kvar.
Den låg där den stora betongkolossen som kallas Vallentuna Kulturhus nu ligger.
Tack för det Kulturnämnden!
 
 
 
Det var en rätt pinsam bild att ta, minns jag.
Göthe Johansson, Mats Olsson, Clas Svanberg, Åke Eriksson och Lelle Lundgren

 
Göthe Johansson, Mats Ohlsson, Clas Svanberg, Åke Eriksson, Lennart Lundgren och
Monica Antonsson

Den här affischen rör andra halvan av sommarprogrammet. Jag lägger in den för att visa hur omfattande programverksamheten var. Förutom Vallentuna Revyn och andra lokala förmågor ur Vallentunas då för tiden enormt rika föreningsliv som körsångare, orkestrar, folk- och discodansare hade vi varje vecka en: 
- känd artist. Vi hade ju inga möjligheter till intäkter i parken så just det betalade kulturnämnden.
- äldre, namnkunnig Vallentunabo som berättade om Vallentuna förr
- duell mellan två politiker
- tipspromenad i Centrums butiker och en
- hemlig, ofta känd gäst.
 
 

 
 
 
 ___________________
 
 
Vi inledde programserien 1992 sista lördagen i maj med:
 
1
 
Kim Anderzon
och
"Det fullkomligt flexibla fruntimret"
 




Kim Anderzon
I bakgrunden Lasse Bengtsberg som antagligen var dagens ljudtekniker.

 
Tunatrean
 
 

Gunilla Rudäng (bas), Ingemar Rudäng (trummor) och Robert Eklöf (dragspel)
även känd som Vallentunas fd trädgårdsmästare.


Gatukontorets killar hade burit hit några soffor och folk började strömma till.


 Politikerduellen

 
Konstnären, författaren och politikern (V) Svein Tryti
var på plats för att berätta om sitt konstnärsskap inom vilket han är specialiserad på collage. 


Kommunalrådet Birgitta Almlöf (M) ställde också upp och lät sig intervjuas. 

 
Sedan blev det duell mellan politikerna.
 

På en viss angiven tid, medan annat program pågick på scenen, skulle Svein göra ett collage dvs klippa och klistra en tavla med valfritt motiv... 

 
... medan Gittan skulle göra en pappershatt av valfritt slag.
Eftersom han är proffs och hon var amatör fick hon ta en kompis till hjälp.






 
Och här är resultatet.
Men prövningarna för Gittan var inte över med det... 

Elweborg
Den som kan det allra minsta om Vallentuna vet att kommunens starke man på 50-talet hette Gustav Nilsson. Han lät bygga ett kommunalhus bestående av två betongklumpar sammanlänkade med en länga som inrymde Bernhard Bengtssons bibliotek. 
Långt senare blev hans son, Elwe Nilsson, kommunalråd. Han lät riva pappans gamla kommunalhus och byggde ett nytt, dvs dagens kåk för administration vid Tuna torg. Av naturliga skäl kom det tämligen raskt att kallas Elweborg, först i revyn och strax över hela kommunen.
 
Gittans Fästning
Sommaren 1992 hade Birgitta Almlöf tillträtt som kommunalråd (eg efter valet 1990). Det ställde till problem för envetna revymakare. Vad skulle vi nu kalla kommunalhuset i kommande sketcher och kupletter?
Vi insåg att vi måste byta namn på kåken. Det måste helt enkelt döpas om efter Birgitta Almlöf. Sedan måste namnet arbetas in i god tid före nästa vinterrevy. Valet föll på Gittans Fästning och namnbytet skulle ske vid en alldeles särskilt ceremoni andra lördagen i juni 1992.
 
Örjans Avskräde
Det hade kommunalhuset kanske kallats om vi hade gjort revy i dag. Tur för Lid att vi låter bli.  
 

 
Kattis konstaterade att något måste göras åt Elweborg
och kunde kommunalrådet möjligen vara så snäll att följa med...
Det gjorde hon så gärna. Hon var riktigt cool hon.

 
Säkerhets-Nisse förvandlades nu till Butler-Nisse med uppdrag att eskortera Birgitta Almlöf, Revy-Gittan och flygande reportern Katarina Bengtsberg till Elweborg vars höga murar skulle döpas om till Gittans Fästning.
Vi hade revyns ljudanläggning, ser jag. Men även kommunens, ser det ut som. Och teknikerna hade fixat att såväl flygande reportern Kattis vid kommunalhuset och jag som kom-fram-å-säj på scenen trots avståndet kunde höras i högtalarsystemet. Jag kunde därför intervjua dem fast jag inte såg dem och och Kattis kunde rapportera vad som hände. Någon såg till att det hamnade på bild. Och nu kan det alltså avslöjas... 
 
 
Här har Revy-Gittan, Butler-Nisse och Birgitta Almlöf just nått fram till Elweborg...

 
som nu döptes om till Gittans Fästning genom att Revy-Gittan
och riktiga Gittan skvätte champagne på kåken.
 
 
- Botten upp, sa Gittan...
...medan Revy-Gittan tog sista slurken själv


 
- Så hur känns det nu då, undrade Reporter-Kattis och riktade mikrofonen mot kommunalrådet.
 - Bara bra, sa hon. Skönt att det är över äntligen! Nu sticker jag hem till min fästning.

 
Slutet gott, allting gott!
Birgitta Almlöf fick sin fästning och den höll hon greppet om till sin pensionering 2001.
 
 
 
  

 
Drygt 84 år gammal kom fd kommunstyrelsens ordförande Gustaf Nilsson
till parkscenen för att berätta om Vallentuna förr.
 
 
Här Yngve Sjögrens foto från Vallentuna Bildarkiv
bara för att ni ska få se hur gullig han var.
(1908-1995)
 
 
 
2
 
Sveriges Nationaldag
Gösta Linderholm och kungabesöket i Vallentuna 
 
Nationaldagsgeneralen Nils Gyhlenius hade hamnat på sjukhus och vi, som ändå skulle göra Lördagstimmen i kommunalhusparken, ställde givetvis upp med egna resurser och räddade tillställningen åt Nationaldagskommittén.
Men var det som sagt Lördagstimmen.
Först lite underhållning och sedan... 
Kungen och drottningen!
Precis som det ska vara en Nationaldag.
 
 Och så kom kungaparet äntligen i häst och vagn...
 
 
Jag vet inte var vi hade fått tag i det fina ekipaget eller vilka som satt på kuskbocken.
Någon annan som vet?
Anki Antonsson och Lennart Lundgren vinkade i alla fall nådigt till folket.
Bredvid sprang säpoagenten Nisse Hult med mörka glasögon och förstoringsglas.


 
Kungen höll specialskrivet tal till Vallentinaborna och sjöng...


Om jag ändå vore en vanlig man...



Vi hade engagerat Gösta Linderholm som dagens huvudartist. Han bjöd på sin sommarshow som inte gjorde någon besviken. Kanonbra helt enkelt!

Lena och Gösta Linderholm
i sin konstnärsateljé i Gamla Stan 1996

Jag hade skickat dagens program till honom och han sa förbluffad när kungaparets fina vagn rullade ut ur parken och han gick på:

- Monica skickade programmet till mig. Kungen kommer, stod det där. Åh sjutton, sa jag till min fru Lena därhemma. Kungen kommer! Men hon sa, att det är nog riktigt. Det är klart att det blir kungabesök när det är Nationaldagen.

Efter scenuppträdandena i parken så tågades det traditionsenligt med fanor och fanfarer upp till kvarnen för nationaldagsfirande där. Revyn engagerade - och betalade - de spelemän och musikanter som följde med.

Redaktören för Vallentuna Veckoblad, Thomas Grahl, var en  olustig typ. Revyer och enklare nöjen var inte hans grej. Elaka tungor sa att han föredrog Pingstkyrkan trots att han gjorde en rätt bra tidning. Han tyckte om att demonstrera makt och att sätta folk på plats. Om just det här evenemanget sa han:
- Jag hoppas ni lade märkte till att jag började bevaka dagen först när nationaldagståget lämnade kommunalhusparken.
 
Därför finns inga klipp från Vallentuna Veckoblad om Nationaldagsfirandet i Vallentuna 1992 som Vallentuna Revyn räddade. Det var för övrigt ingen annan som tackade oss heller.
 
 
 
Det här ser ut att vara Heavy Singers
(Bonny Jonsson, Katarina Bengtsberg och Monica Antonsson)
Av kläderna att döma är det samma dag som husdopet.
 
 




 
3
 
Tredje Lördagstimmen 1992 hade Nina Lizell och Clas Svanberg som huvudgäster.
 
 
 
Nina Lizell

 
Clas Svanberg


Ministrålarna var uppenbarligen där.
Och då var säkert Elsa-Gun Gustafson där också.


Den här dagen hade vi lockat ut pizzabagaren från Vikingen till parken.
Ett antal köpmän fick tävla i att baka varsin pizza.
I mitten ses Mats Thorin som hade radio- och tv-affär längst bort på Centralvägen.
Närmast kameran ser vi möjligen bakdelen på järnhandlare Roger Larsson.
 
Vid ett annat tillfälle bistod samme Roger Larsson med två tvättvindor som två politiker tävlade om att meka ihop på snabbast möjliga tid. Den ene var Bengt-Olof Andersson (FP) men vem den andre var minns jag inte. Enligt affischen ovan skulle han möta Elwe Nilsson (M) i Lördagstimmen men jag kan inte tänka mig att han kom. Någon annan fick säkert kliva in i hans ställe.
Minns du, Roger?



 Andra delen av sommaren
se affischen ovan
 
 
Jag vet inte när nedanstående bilder togs, bara att de ingår i samma underhållningsserie.
Men det kanske kommer fram mer...
 

(Åke Eriksson och Anki Antonsson)

 
(Anki Antonsson)
 
Mormors visa
Det var länge sen jag jaga några karlar,
Det var länge sen jag jaga något alls.
För dom springer blott i skogen efter harar,
Om dom nånsin orkar springa något alls.
Osv.

 
Tonårsmorsan
(Katarina Bengtsberg)

 
Helen Ohlsson och Lasse Liten Blues



Lennart Lundgren
bjöd sannolikt på sitt Cornelisprogram
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar